Trixies Blogg

I går hade jag ynnesten att få bevittna ett barn födelse. Det är något så fantastiskt mäktigt.

Ett litet rum med fyra väggar och ett fönster på glänt, lugn musik i bakgrunden. En kvinna djupt fokuserad på sin kropp och vad den gör med henne. Gungandes, stönandes långt inne i sin egen värld. Klockan som tickar fast tiden står stilla.

Glädjen i att kunna stötta, uppmuntra och hjälpa till. Att stå på sidan om men ändå känna vara så delaktig.

Koncentration och fokus. Mannen och kvinnan som byter blickar. Handen som håller hårt, hårt i min. Glädjen i mannes ögon när han ser sitt barn födas. Kvinnans lycka över att ha mäktat med det här stora.

Kan livet vara vackrare?