Helg i flygande fläng
Helg flög i väg i snabb fart, som vanligt. Vi åkte till P´s syrra och hämtade släpkärran på lördagen, vidare till byggmarknaden där vi köpte plankor, planteringsjord, färg och blomma till svärmor. Sen hem och lasta av och tillbaka med kärran. Efter det började P och Lillebror att skruva ihop odlingslådan som vi skulle bygga, det blir vår tredje. Lillebror var jätteduktig och skruvade nästan allt själv med sin fina skruvdragare som han fick i julklapp.
Själv planterade jag ett antal meter med syrenhäck genom att flytta skott ur vår gamla befintliga syrenhäck. Rensade en hel del rabatter samt målade odlingslådan.
På kvällen gick vi, efter önskemål från Lillebror till den lokala restaurangen och åt en hyfsad middag. Tur att lilleman blev nöjd i alla fall. På söndagen fortsatte arbetet i trädgården. Sedan åkte vi till svärmor som fyllde år (därav blomman) och efter det vidare till Lillebrors simskola. *Phu*
Smoothie och tatueringar
Just nu är det smoothies som gäller här hemma. Lillebror är helt såld och vill ha det till frukost på morgonen. Det känns som ett bra alternativ till de trista rostsmörgåsarna han brukar äta. Favoriten för tillfället är denna:
1 dl frysta hallon/blåbär
1 dl mjölk
1 dl vaniljyoghurt
Blandas med stavmixern på ett kick.
I dag känns det som höst ute, det blåser, regnar och är mörkt. Vi har tänt levande ljus och brasan sprakar. Storebror har lyckats sälja sin moppe och det var ju bra. Mindre kul är att han har bestämt sig för att tatuera sig:(.
Massor av småbäbisar:D
Vi har fått massor av små söta slöjguppi yngel i Lillebrors lilla akvarium. Nu återstår det att se om några av dem kommer att klara sig till vuxen ålder, det finns ju fullt av glupska vuxna fiskar.
Jag har jobbat två veckor nu ungefär och det går bra. Det gör rätt ont i tån på kvällarna men det funkar och det är himla skönt att få röra på sig lite. Att sitta stilla länge hemma är helt klart inte min grej.
I kväll har vi grillat hemgjorda hamburgare och ätit ute på altanen. Premiär för i år och det var jättemysigt.
Begravning
Idag har jag varit på farmors begravning som hölls i ett väldigt fint och ljust kapell. Naturen och det vackra vädret fanns alldeles intill. Jag har inte träffat farmor på väldigt, väldigt länge men det kändes värdigt och rätt att vara med.
Ett värdigt avslut och så fint det bara kan vara.
Det var trevligt att träffa den sidan av släkten igen, synd att det blir så sällan. Nu måste vi försöka få till en ny kusinträff snart.
Här något helt annat, en häftig länk om amning och vår nedärvda förmåga till överlevnad:
http://www.youtube.com/watch?v=ULno8FAmt0c
Ett värdigt avslut och så fint det bara kan vara.
Det var trevligt att träffa den sidan av släkten igen, synd att det blir så sällan. Nu måste vi försöka få till en ny kusinträff snart.
Här något helt annat, en häftig länk om amning och vår nedärvda förmåga till överlevnad:
http://www.youtube.com/watch?v=ULno8FAmt0c
Rådjursdags.............igen!
(fotoakuten)
Tillåt mig citera ett stycke ur "sucka mitt hjärta men brist dock ej (Mark Levengood)
”…det är så vackert på vårt sommarställe.
Buskar och vatten och rosor och rådjur som skuttar fram. Tittar man noga efter ser man någon som skuttar efter och skriker. Det är min man. Han hatar rådjuren. För att de äter upp alla våra rosor.
Vi har köpt en massa dyra rosor med vackra namn. De heter Polstjärnan och Morning Dew och Glory Silvia.
Och alla ser likadana ut. En brun pinne med taggar. Inte ett blad. Inte en blomma.
Vi har slutat ta bort de där små etiketterna med rosornas namn som kommer med när man köper dem. Då kan vi ju gå runt i trädgården och läsa vad det borde vara för blommor på dem.
Vi frågar inte längre hur Runar kunde skjuta rådjur från sitt sovrumsfönster.
Vi frågar vilken kaliber det var på patronerna.
Jag köpte ett medel som skall hålla rådjuren borta, det heter Blodmjöl och meningen är att rådjuren skall avsky lukten och istället gå till grannens trädgård och äta upp hans blommor.
Blodmjöl fungerar ungefär som Aromat. Rådjuren står på kö i buskarna i otålig väntan på att vi ska gå så de kan slicka i sig Blodmjöl som förrätt innan de äter upp resten av trädgården.
Jonas säger att de här inte är några vanliga rådjur, utan vampyrrådjur från helvetet. Jag vet inte om det är sant.
Han säger att när han är ensam på landet, då rafsar rådjuren på rutan med sina klor och så försöker de lura ut honom genom att säga att de skall visa något roligt. Tur att han är smart så han inte går på det.”
Precis så här är det!!!
Texter liknande den här nedan har jag sett i omgångar i mail och på nätet men den här var lite extra kul tycker jag:
När jag var liten brukade vuxna tråka ihjäl mig med deras tröstlösa berättelser om hur svårt det var när de växte upp; som att gå 3 mil i uppförsbacke - båda vägarna - varje dag till skolan genom snöstormar som rasade året runt, bärandes sina syskon på ryggen. Till en skola som var en ombyggd lada utan isolering, där de ändå lyckades hålla en 5:a i snitt Trots deras heltidsjobb efter skolan, på det lokala sågverket där de jobbade för en krona i timmen så att de kunde hålla familjen ifrån att svälta ihjäl.
Jag minns att jag lovade mig själv att när jag växte upp så skulle minsann inte jag häva ur mig en massa sån skit på mina barn om hur svårt jag hade det när JAG var liten och hur lätt de har det nu.
Men ...
Nu när medelåldern närmar sig med stormsteg, kan jag inte undgå att se mig omkring och se dagens ungdom.
Kidsen idag har det så förbannat lätt!!!
Jag menar, jämfört med min barndom lever de i nån satans utopi. Jag ogillar att säga det men, dagens ungdom, vet inte hur bra de har det.
Jag menar, när jag var barn så inte fan fanns det nåt Internet - när vi ville ha reda på någonting fick vi gå till biblioteket och slå upp det själva!
Det fanns ingen e-post heller. Vi var faktiskt tvungna att skriva ett brev, med penna och papper, och sen gå hela vägen ner till brevlådan och posta det. Efter det tog det en vecka innan brevet kom fram och sen fick vi vänta på svaret ytterligare en vecka.
Det fanns inte heller MP3:or eller Napster. Om man ville stjäla musik så fick man vackert gå till skivaffären och snatta den själv. Eller så fick man vänta till på lördag och hoppas att Kaj Kindvall spelade låten på för att kunna spela in den på band, men killen brukade vanligtvis snacka över hela början på låten och sabba alltihop ändå.
Vill du höra om att ha det svårt? Vi kunde minsann inte bara ladda hem porr.
Du var tvungen att muta nån alkis som kunde köpa dig ett nummer av "Fib Aktuellt" på närbutiken. Antingen det, eller så fick man nöja sig med underklädessektionen i Ellos- katalogen. Det var de alternative vi hade...
Vi hade inte sånt lyx som "samtal väntar". Om du snackade i telefon och någon annan ringde så fick de upptaget. Och inte fanns det "nummerpresentation" heller. När telefonen ringde så hade du ingen aning om vem det var. Det kunde vara din rektor, din mamma, en försäljare eller din spritlangare. Du var helt sonika tvungen att svara och ta en chansning.
Inte hade vi några flashiga Nintendo Game Cube eller PlayStation tv-spel med högupplösande 3D-grafik heller. Vi hade Atari 2600. Du kunde lätt se vilka rikemansbarnen var - de hade Intellivision istället. Vi hade inte "Grand Theft Auto" och "Tekken 3", vi hade "Space Invaders", "Pong" och "Asteroids" - och grafiken sög! Din gubbe var en liten fyrkant och det fanns inte massor med levels och olika vyer och bilder - det var samma bild. Hela tiden!
Det fanns inte några böcker och tidningsartiklar om "Hur man vinner i...", för om det hade funnits en "Hur man vinner i Space Invaders" skulle den bara innehålla en rad: Bli inte skjuten. Du kunde inte vinna eftersom spelet bara blev svårare och snabbare tills du dog.
Precis som livet.
När du gick på bio fanns det inte någon "stadiumplacering". Alla säten var i samma höjd. Om en lång kille satt framför dig så .....jepp.. taskigt läge.
Inte fanns det nån jäkla kabel-tv heller. Vi hade två kanaler utan text-tv.
Ville du veta vad som skulle visas fick du läsa det i tidningen.
Cartoon Network existerade inte. Tecknat kunde du bara se på lördagsmorgnarna mitt i Gomorron Sverige. Fattar du!? Vi fick vänta HELA VECKAN, era bortskämda små skitungar! Inte heller fanns det nåt Bolibompa med blonda yppiga programledare. Få se nu...vi fick Staffan Westerberg, Clownen Manne och nån jävla tomte i en regnbågssoffa som lallade om böcker istället...
Det är det jag säger, barnen har det alldeles för lätt idag! De är bortskämda! Jag svär, de skulle aldrig ha klarat sig i fem minuter på 60- eller 70-talet...
Påsk
Vi har firat påsk och vi har haft mycket folk omkring oss i omgångar. Det har varit extra kul eftersom jag har varit så mycket själv hemma på dagarna när jag varit sjukskriven (nästan 4 veckor!). På skärtorsdagen hade vi två par med kompisar på middag. På långfredagen kom brorsan, svägerskan och deras lille 10 månaders son. Han hade precis lärt sig att krypa och det var så härligt att se.
Påskafton åkte vi ut till landet där svärmor, svärfar, svåger och K´s två kusiner också var. Vi hade väldigt fint väder. Det var svårt att ta sig från stora vägen ner till huset eftersom vägen var i så dåligt skick att det inte gick att köra bilen sista biten. På vägen hem fick jag lifta med svärfars lilla traktor:).
Jag har slutat mitt uppdrag som ordförande i Odis efter 2 år. Det var ett aktivt beslut så det känns helt rätt men ändå lite märkligt.