Trixies Blogg

I förra veckan köpte vi ett radhus, ett gavelradhus med relativt stor tomt drygt 360kvm. Vi gillar planlösningen med 4 halvplan och öppen spis i vardagsrum. Det finns en hel del som ska fixas. Senast 1a augusti ska vi flytta in. Det känns jättebra och väldigt spännande!

Tjejerna i vårsolen:

Nu ligger vårt hus ute på Hemnet, undrar hur det ska gå:
http://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-orby-stockholms-kommun-hyltingevagen-9-3705659

Vi har påsklov, lillebror och jag. Vi fixar och donar inför visningen och tittar på film eftersom det regnar mest hela tiden. Katterna bråkar och myser. Det har blivit lite lugnare dem emellan även om de ryker ihop då och då. Samtidigt händer det att de kryper ihop och ligger tillsammans då och då.

I går kväll vid halv sjutiden kom vår lilla Tyra hem. Tyra är en Devon Rex tjej precis som vår lilla Trixie fast hon är av färgen blåtabby. Hon är 12 veckor och helt bedårande.

En liten överraskning blev det för oss då vi (och uppfödaren) trodde att hon var en han bara tills en veterinärbesiktning för ett par dar sen! Det spelade absolut ingen roll för oss med könet och vi har velat fram och tillbaka vad den lille killen skulle heta, nu när det var en tjej kände vi direkt att Tyra var rätt:).

Tyvärr blev hon lite snorig under bilresan, vi får hoppas att det ger sig snabbt. Hon äter mycket i alla fall.

Här hemma jobbar vi med "styling" nu. På tisdag kommer fotografen och ska föreviga vårt hem in för vår kommande försäljning. Det känns rätt konstigt måste jag säga och väldigt spännande. Kommer vi att bo kvar här i sommar? Läskigt.

I dag har jag bestämt mig för vilken katt som kommer att komma hem till oss i påsk. Det blir Trastavere's Himalaya Hummingbird, den randige killen på bilden:

I helgen har vi varit på visning av två radhus. Det ena jättefint men lite väl dyrt och det andra helt bedrövligt sunkigt och fult.

Trixie har varit på sin första promenad i det fria. Hon var inte superförtjust och darrade som ett asplöv hela tiden.

Vi väntar på Trixies "lillebror" som just nu går under namnet "Trastaveres Helvetia Hilton Steel". Den här lille kattgossen ska flytta hem till oss nånstans kring påsk och kommer då att vara ungefär 12 veckor.

Sen har vi stooora planer. Vi har beslutat oss för att sälja vårt hus, eller i allafall se vad vi kan få för det. Tanken är att flytta till nåt mindre nu när de stora flyttar ut. Få mindre att ta hand om helt enkelt. Det känns väldigt pirrigt.

Nu ska det bli varmt och skönt ute och jag har försökt träna Trixie på att ha koppel på sig för en framtida promenad. Det har gått jättebra men ikväll provade jag även med kopplet och då blev det trassligt:)



 
Sen gick det bättre. Vi får se hur det ska gå när vi testar i "skarpt läge":)

I natt klockan tre ringde telefonen här hemma. Det var min uppdragsmamma som berättade att hon hade regelbundna värkar och att de var så pass starka att de skulle ge sig iväg till förlossningen. Hon ville att jag skulle komma in direkt. Sagt och gjort, jag hoppade ur sängen och slängde ihop en äggröra lite snabbt så att jag skulle stå mig för ett antal timmars arbete.

Jag kom fram till förlossningen ungefär halvfyra och då var mamman "bara" öppen två centimeter men värkarna var som sagt starka. Pappan och jag gjorde ordning ett bad till mamman och dämpade belysningen med hjälp av konstgjorda "levande" ljus. Hon satt i vattnet en timme ungefär och efter ytterligare en timme var hon öppen 7 centimeter. Det gick fort framåt med andra ord. Jag masserade, använde mitt "tuuuung" mantra samtidigt som mamman använde lustgas. Strax före halv sju började det verkligen hända saker och klockan sju föddes ett vackert flickebarn.

En extra knorr var att jag var med de här föräldrarna när de fick sitt första barn, en pojke och nu fick jag vara med när de fick en flicka. Härligt. Det kändes magiskt när jag vid åtta tiden la in växeln i bilen och körde över Skanstullsbron till tonerna av Iggy Pops "Passenger", hög på endorfiner:).

Nu ska jag dricka ett glas rött vin och titta på Brides Maids. En brasa sprakar i spisen och söta Trixie håller mig sällskap.

Lilla Trixie hittar nya favoritplatser hela tiden, här är två:

Framför öppna spisen

Nya korgen

Vi njuter av en skön helg. I går var vi ute grillade korv tillsammans med svärföräldrarna, riktigt mysigt.



Korvarna blev lite sotiga, som de brukar bli men gott ändå:)

I veckan inledda jag kommande doulajour. Ett spännande uppdrag där jag ska vara doula till en mamma som får sitt andra barn. Jag var med även när hennes första barn, en pojke föddes:). Senast jag hade ett uppdrag var i mitten av december förra året.

Vi har haft vår lilla Trixie hos oss i snart tre veckor, fast det känns som om hon alltid funnits i familjen. Hon är tuff och framåt och senaste utforskningsområdet är duschen, gärna när någon varit där och duschat innan. Det är spännande med vatten:).

Trixie har anpassat sig bra och busar runt här hemma. Hon sitter gärna på vår axel eller ligger hud mot hud.

Trixie på storebrors axel

Middagsgäst på avstånd:



Vi har testat sele och det gick ganska bra:

Bus med toarulle



Middagsvila i fönsterkarmen



I lillebrors famn. Det är mysigt att ligga skinn-mot-skinn:)

Trixie har nu sovit sin första natt hemma hos oss. Hon skrek efter sin mamma och sina kattkompisar ibland men inte så mycket som vi räknat med. Sen hjälpte det säkert att hon smet in och la sig i min säng, det hade vi inte tänkt oss..................:). Får se om vi kan göra på annat sätt i natt.

Bild tagen hos uppfödaren. Första mötet.

Idag har hon varit väldigt kelen och intresserad av kontakt. Hon har ätit och druckit bra.

Liten Trixie i lillebrors säng